Alla rättigheter: Fantasicentralen AB

Mats-Arne Larsson, Sursa Gård

640 61 STALLARHOLMEN

Tel. 0152 412 55

AKT 1

(I ett kalt rum. Ett bord, några stolar. LARS ansluter sladden på en elektrisk kaffebryggare, letar på maskinen och hittar så strömbrytaren. Sätter på och kaffebryggaren den börjar bubbla. Slänger upp sin dokumentportfölj på bordet. Tittar på armbandsuret och kikar sen ut genom fönstret. Öppnar portföljen och tar fram en hög med bilder, bläddrar igenom dem. Betraktar några extra noggrant sorterar ut några och lägger dem för sig, gör en anteckning i sin anteckningsbok. Det knackar försiktigt på dörren, LARS stoppar snabbt undan sakerna, stänger väskan och öppnar dörren. En medelålders man stiger in.)

SUSANNS BROR
Nu är vi här…

LARS
Bra. Du måste få med henne in.

SUSANNS BROR
Hon har en med sig — en kille. Han bara hoppade in.

LARS
Hennes vägvisare — jag sa ju att dom aldrig kommer att lämna henne ensam.

(LARS funderar en stund, lyfter därefter upp en fällsäng och ger SUSANNS BROR).

LARS
Ta ut den här och säg att du har sängen men att din kompis hade en hel låda med fina dockor dom tänker slänga. Säg till din syster att kila in och se om det finns några som ni kan ta med hem till lilla Elin. Och…

SUSANNS BROR
Jag gillar inte att stå och ljuga, kan man…

LARS
Vi pratade ju om det här sist, vi har bara en chans. Missar vi nu kommer dom aldrig att släppa iväg henne igen och hon kommer inte att gå att prata med…jag vet!

SUSANNS BROR
Fan, jag fattar inte hur det kan bli så här. Killen då?

LARS
Be honom hjälp dig att få in sängen i bilen. Få in honom i baksätet så fort att du sett att din syster gått in här. Sen kör du honom så långt härifrån du kan.

SUSANNS BROR
Men om….

LARS
Dom är inte farliga, han kommer att gasta och skrika med bara strunta i honom. Börja inte en diskussion, lova det. Och framför allt håll upp farten, ner på motorvägen fortast möjlig. undvik rödljus och trafikstockningar. Killen kommer att kasta sig ut om han bara får chansen.

(SUSANNS BROR tittar sig oroligt runt).

LARS
Ja, han vet att vi här och kanske hittar han tillbaka men allt jag behöver är kanske två timmar sen följer hon frivilligt med upp till huset i Ås. Där hittar dom henne aldrig. Ut nu, så dom inte börjar misstänka nått.

SUSANNS BROR
Vi syns där borta sen då…fan!

(Han tar sängen och går. LARS drar igen dörren efter honom. Drar upp en nyckel ur fickan, stoppar den i låset och kontrollerar att dörren verkligen går att låsa. Öppnar dörren igen. Börjar nervöst rätta till sin slips, vankar av och ann i rummet och tittar då och då ut genom fönstret. Ställer sig vid dörren som öppnas: och en flicka i 18-20 års åldern kommer in. Hon ser sig runt.).

SUSANN
Min bror ville att jag skulle titta på några leksaker…

(LARS pekat mot andra sidan rummet. SUSANN går sakta över rummet. LARS låser snabbt dörren. Plötsligt hörs en bilmotor starta, SUSANN rusar fram till fönstret).

SUSANN
Åker han!!!!

(Hon rusar fram till dörren. Rycker förvånad i den låsta dörren. LARS har under tiden gått och satt sig; han betraktar henne lugnt.)

LARS
Jag ber om ursäkt men jag var tvungen att låsa dörren.. Vill du sitta lite?

SUSANN
Varför åkte han? Vad är det frågan om?

(Hon rycker i dörren igen).

LARS
Jag har låst dörren, Susannn och din bror blir borta ett tag. Kom och sätt dig.

(SUSANN stannar upp hon står en stund och tänker, betraktar LARS och rummet).

LARS
Jag ville bara få chans att prata med dig.

SUSANN
Om vadå?

LARS
Din bror, Johan är en mycket fin människa. Han har haft det svårt. Han tycker inte om att ljuga…

SUSANN
Ljuga? Om…

LARS
Elin är inte sjuk, Susannn — det var jag som bad din bror ljuga för att få med dig hit. Du känner honom. Du vet att det krävs mycket för att få honom att lura dig. Du undrade vad jag ville prata om. Jag frågar — vad tror du kan få din bror att göra en sån här sak. (SUSANN svarar inte — hon fixerar LARS). Ingen aning…?

SUSANN
Vad menar du med lögn?

LARS
Snälla Susannn. Låt oss vara överens om en sak. Jag vet att du har lärt dig Holgers "begreppsanalys". Jag kan den bättre än dig. Jag tänker inte börja en sån diskussion med dig. Jag vill prata med dig…om dig.

SUSANN
Vad menar med du med att prata?

LARS
Jag lägger nyckeln här. Jag vill att detta skall vara ett frivilligt samtal.

(Han lägger nyckel på bordet. Utan att tveka ett ögonblick tar hon den och reser sig).

LARS
Du har suttit i fem veckor med din vägvisare och den upplyste. Du har frivilligt låtit dom rycka undan allt du hade att stå på, älskade och litade på. Du är en tävlingsmänniska, Susannn, precis som jag. Du måste ha kvar lite känsla för fair-play. Det är vår tur nu. Du måste ge dina föräldrar, Johan, lilla Elin och mig en chans. Jag bara vill att du lyssnar…inget annat. Du måste vara rättvis. Du vet vad jag pratar om — du ville vara rättvis första gången du träffade dom. Det var på stationen — inte sant? Du tyckte du borde kunna lyssna på vad dom hade att säga,

inte bara rusa förbi som alla andra. Nu har du gett dom den chansen i över ett halvår — det är våran tur.

SUSANN
Vilka är vi?

LARS

Jag, din far, Johan…alla andra som känner dig.

SUSANN
Och vad ger er rätt att låsa in mig för att få ert samtal. Jag stannade en gång, av egen fri vilja, för att samtala någon som jag kom att respektera och tro på just därför att han inte tvingade sig på mig. Som inte predikade sina idéer och sin tro utan samtalade med mig. Han hjälpte mig att tänka att själv.

Varför skulle jag stå till svars för någon som tvingar sig på mig, hotar mig.

LARS
Dom låter dig inte träffa oss. Din far har ringt dig i veckor, skrivit brev. Men jag tror inte ens att du fått veta det…

SUSANN

Jag har inte velat. Jag orkar inte, inte just nu…

LARS
Nu har vi chansen — se det så. Jag tror inte du är en människa som springer iväg eller håller för öronen när någon ärligt vill diskutera övertygelse och tro. Jag kan inte tro det om dig. (Efter en paus) Nå, tar du min utmaning?! Eller skall jag behöva berätta för din familj att du inte ens vågade tala med någon som kunde ge lite opartisk information om Guds Sanning.

SUSANN
Jag har redan pratat med dom. Dom är fast i den stora lögnen. Vi har ingen relation…

LARS
Du har ingen relation, Susannn…okey! Men dom har…dom älskar dig, dom saknar dig, är oroliga.

SUSANN
Och varför måste jag då komma till dom. Du som vet allt…varför?! Jag bad pappa och Johan att dela en helg med mig ute på Korsgården. Jag ville prata, jag ville att dom skulle lära känner mina bröder och mina systrar. Förstå hur jag tänkte och kände. Dom behandlar mig som jag vore sinnessjuk, livrädda för att ens sätta sin fot där ute. Och Elin fick absolut inte komma fast hon ville själv. Så har det alltid varit…alltid. Hittar jag något, något jag vill, något jag tror på då har jag är bara nåt jag fått för mig, lurad, dum. Jag vill inte försvara mig mer, särskilt inte mot dig.

---------------