INDIANSOMMAR
1 februari 1999
Alla rättigheter: Fantasicentralen AB
Mats-Arne Larsson Sursa Gård 640 61 STALLARHOLMEN
Tel 0152 412 55 Mail: fantasicentralen@swipnet.se
PROLOG:
"En sommar för länge, länge sen. Inte 80-tal, inte 70-tal, inte ens 60-tal utan 50-talet. Då man forfarande körde på vänster sida av landsvägen som gick rakt genom byn Frisla — mitt ute i norrländska storskogen. Då stod det forfarande mjölkbord vid vägkanten och några av bönderna plöjde åkrarna med häst. Sommaren 1955 med var den varmaste på mycket, mycket länge, hundarna låg i skuggan och flåsade med tungan ute och byn hade bara två sommargäster Hermanssons och deras Ann som hyrde på Lekberg och Nilssons och deras dotter Christina. Familjen hade byggt sig egen sommarstuga nere vid Abborrsjön. .För flickorna var detta sista sommaren innan det stora allvaret satte igång — i höst skulle bägge börja i sjuan eller i realskolan som det kallades då…"
SCEN 1
Vid mjölkbordet eftermiddag; Ann sitter och läser i en bok. Christina närmar sig med en mjölkhämtare i handen. De nickar åt varandra, Christina hoppar upp och sätter sig på kanten och dinglar med benen. Hon har en dagstidningen under armen.
CHRISTINA
Vad läser du?
ANN
En bok.
CHRISTINA
Det ser jag väl…vad handlar den om?
ANN
Ingenting…
CHRISTINA
Jaha, det låter ju spännande… (Ann reagerar inte; fortsätter läsa. Christina exploderar; hoppar och studsar upp och ner bordet). Gud, jag blir tokig. Varför händer det aldrig nåt i den här hålan. Världens längsta, tråkigaste, urtrista sommarlov. Nån läser en bok som inte handlar om nåt, korna skiter och det är varmt så man kan dö. Jag vill hem till stan…
(Ann tittar upp från boken).
ANN
Det är bara en vecka kvar.
CHRISTINA
En vecka!!!! Jag dör… Vad är Per?
(Ann svarar inte utan forsätter att läsa. Christina kryper närmare Ann).
CHRISTINA
Buu!!! Har du sett Per?
ANN
Jaså…han for till affären. Han kommer väl tillbaka.
(En stunds paus. Ann läser lugnt vidare medan Christina sparkar med benen och gnolar. Kommer plötsligt på att hon har tidningen under armen. Börjar bläddra i den).
CHRISTINA
Har du hört det sista om Indianen då? Han har ätit upp en liten flicka utanför Trehörningssjö.
(Ann sänker sakta sin bok och betraktar Christina).
CHRISTINA
Moster Berit hörde det nere på badet. En 4-årig flicka är försvunnen — dom tror det han igen.
ANN
Indianer äter inte människor. (Hon höjer sin bok och fortsätter att läsa).
CHRISTINA
Du vet väl inte allting…eller!? Det är stor artikel i Kuriren. Titta… Här om hur han bara mitt i cirkusen, när han red runt i manegen, skrek till så där som indianer brukar, klatschade till hästen och hoppade över kanten och red ut genom mittgången. Rakt över en mamma och hennes lilla dotter och…
(Hon avbryter sig. En moped hörs närma sig. Motorn stryps och Per rullar in och gör en stoppsladd framför bordet där flickorna sitter).
CHRISTINA
(Tydligt förstjust) Hej…
(Han nickar avmätt och spottar på marken).
PER
Jaså, je sitt här.
CHRISTINA
Jo. Ska hämta mjölken. Vad har du varit? Jag har suttit här i evigheter. Har du tittat i tidningen idag? Det står om indianen. Han red rakt på…
PER
Ja, for ner jag till badet en sväng och sen förbi här för jag skulle till affären och köpa snusen…men du var inte här då.
CHRISTINA
(Med skräckblandad förtjusning; blickar åt Ann). Va´ äckligt…snus. Jag har ju sagt till dej och sluta med det där. Se, indianen red rakt på tanten — det var blod överallt…
PER
En Lars-Bertil har en svåger som var där, på cirkusen. Och han hade sagt de va´ ketchupen. Hon hade köpt en varmkorv till lillflickan och dom fick den över sig. Så sa han i alla fall — svågern.
CHRISTINA
Värst vad du vet då.
PER
Jo…int´ finns de nån indian här skogarna inte. Det är bara kärringpladder och för att tidningen ska ha nåt att skriva om. Den där babianen han är tillbaka i vilda västern för länge sen. Vad skulle han gå här i skogarna och dra för?
CHRISTINA
Men titta här då. Dom ha en karta med allting konstigt som hänt — cirkushästen här — som dom hittade utanför Husum. En ko som vart dödad i hagen, här, med benet avskuret. En skottkärra och tegel som nån stulit där, bort mot Umeå. Och…
ANN
Vad skulle indian med tegelstenar till?
CHRISTINA
(Christina ignorerar helt Anns kommentar). …nu då — en liten flicka har visst blivit bortrövad, säger dom.
(Hon hoppar ner från bordet och betraktar en sliten cirkusaffisch som sitter på en telestolpe).
CHRISTINA
(Forts.) Han ser inte så farlig ut. Han är väl bara rädd och ensam där uppe i skogarna.
(Per rullar fram mopeden till henne).
PER
Vill du sitta på mopeden?
(Hon hoppar upp på sadeln utan släppa blicken från affischen. Per hasar ner på pakethållaren. Slår armarna om magen på Christina).
CHRISTINA
Han har fina ögon…faktiskt. Går dom omkring för jämnan med färg i ansiktet, så där?
(Per backar sparkande mopeden och vänder den från affischen)
PER
Äh, man skulle sätta ut några rävsaxar och knipsa av foten på den där tattarn. På ängen där, vid ladan, har pappa och jag pratat om att man kunde stycka av en tomt.
CHRISTINA
En tomt? Till vadå?
PER
Tja, man kan ju inte bo kvar hemma i all evighet. Man kanske träffar nån och då vill man ju eget.
CHRISTINA
Åh, du är ju bara sexton. Sluta larva dig.
PER
I vintras såg jag ut lite plankvirke när vi högg i skogen uppe vid Tjälberget. Men ett är säkert, jag skall då inte såga upp på sågen här hos Olofsson. Det slarvas med för mycket med virket— det säger pappa också. Och ska man sen ha planhyvlat…
(Christina gäspar stort och hoppar ner från mopeden).
CHRISTINA
Jag måste till lagårn och hämta mjölken.
PER
Jag kan skjutsa dig ner…och hem också.
CHRISTINA
Nä, jag vågar inte åka bakpå här på gårn. Pappa kan få reda på det.
PER
Jag kan leda mopeden, så skjutsar jag nere på stigen till erat.
CHRISTINA
(Med en stolt blick mot Ann som inte lyfter näsan ur boken). Om du absolut vill så…
(De två går)
SCEN 2
(Per och Christina kommer upp på logen. Bägge är spända och rör sig försiktig. Plötsligt stannar Per upt).
PER
Jag vet inte… Pappa tycker inte om att man här uppe.
CHRISTINA
Kom igen nu. Det var ju du som ville.
PER
Jo…men inte mitt på blanka dan…så här. Man borde kanske vänta till kvällningen med måne och…
CHRISTINA
Då sitter jag ju inlåst i den där förbaskade sommarstugan. Här blir bra…kom nu.
PER
Jag har ju mopeden där nere i bitar också…skulle haft rent i förgasaren och…
CHRISTINA
Håll mitt tuggummi. Jag kan inte kyssas med det där.
PER
Släng det.
CHRISTINA
Aldrig. Det är Wrigleys. Det är inte ens urtuggat…eller tugga lite du. Du luktar snus i munnen. Du får…tugga lite då!
(Per förlorar det sista av sitt manliga mod. Han kupar handen för munnen och försöker lukta på sin andedräkt).
PER
Jag la ju ut innan vi gick upp ju. Jag måste nog ner…så inte kattan far runt bland mopedplocket nere i garaget.
CHRISTINA
Herregud! Tugga lite nu…sen ger du mig en kyss. (Ansträngt romatiskt). Tycker du mig, Per?
PER
(Fixerar den salivdrypande tuggummiklumpen). Jag vet inte…du har ju tuggat på den…
CHRISTINA
Och…?!
(Han skjuter från sig tuggummit med äckel — harklar sig och spottar).
PER
Släng den om du inte vill ha den.
CHRISTINA
(Christina tar klumpen och börjar irriterad titta sig runt). Var…?
PER
Vad vet ja…släng den bara. Nej, inte i höet!
CHRISTINA
Varför det?
PER
Tänk på korna.
(Hon blir stående med den omöjliga klumpen mellan fingrarna).
CHRISTINA
Kan du inte tänska på mig istället…
PER
Jo, jo… men jag menar…det inte bra för korna.
(På 13-åriga flickors vis ter sig detta med kor och tuggummi plötsligt jättekomiskt. Hon börjar fnissa. Per fattar noll).
PER
Ja, inte för tänderna. För magen….
(Ännu roligare tycker Christina. Romansen håller fullständigt på att haverera. Per blickar ut genom logens glugg).
PER
Ja, nu kommer hon också.
CHRISTINA
Vem?
PER
Ann.
CHRISTINA
Äh, hon bara går runt nere på gården. Titta, hon har solglasögon på sig — hur mallig får man bli? (Härmar Ann) Jag har faktiskt väldigt känsliga ögon.
(De börjar båda skratta. De böjer sig ner på knä och kryper fram mot gluggen för att speja på Ann).
CHRISTINA
Hon går runt som höna. Vad sysslar hon med? (Härmar — fnitter). Hon har blivit så hemlig på nåt vis — visst?
PER
Jo…
CHRISTINA
Förr, innan pappa byggde sommarstugan och vi också hyrde här uppe brukade vi leka ihop. Men nu…hon går ju inte ens att prata med. Hon säger ju aldrig nåt.
PER
Nä, hon bara läser och springer runt i skogen.
(Han gör ett rätt obegåvat försök att härma henne när hon läser med näsan i boken. Christina putter till honom).
CHRISTINA
Det där var inte alls likt henne…
PER
Vad det väl.
CHRISTINA
Nä…
PER
Jo…
(De har kommit mycket när varandra nu. De tystnar och munnarna närmar sig varandra. De kysser varandra…. Plötsligt hörs steg i logtrappan. De far upp och borstar av sig).
CHRISTINA
Jäklar…vi kan inte stå så här här uppe. Tänk om pappa får reda på det.
PER
Här…
(De gömmer sig. Ann kommer upp på logen; hon ser sig runt).
CHRISTINA
(Viskande) Gud, vad hon snokar. Har hon inget annat för sig?
(Ann spanar in logens takbjälkar, ställer sig på en foderlåda och sträcker sig upp efter att ha smusslat med nogot hon dolt innanför blusen).
PER
(Viskande). Vad smusslar hon med där uppe vid bjälken?
A
Shhh…Hon gömde nåt, visst. Hon är skum…jättekonstig.
(Ann går. De kommer fram. Christina far ner på alla fyra och börjar leta)
CHRISTINA
Jäklar, tuggummit….Här.
PER
Det är väl bäst vi går ner…eller?
(Hon går fram och ger honom en puss. Stoppar tuggummit i munnen. Springer före och spanar upp mot bjälken).
CHRISTINA
Ska vi kolla?
PER
Inte nu. Jag måste ner…kom!
SCEN 3
(På surströmmingsfest. Man hör de vuxna sorla i bakgrunden, småungarna gästar någonstans långt borta. Flickorna sitter mittemot varandra med varsin tallrik med grillkorv).
CHRISTINA
(Som surt blänger på de vuxna.) Varför får Per sitta med vid bordet?
ANN
Han är ju sexton.
CHRISTINA
Än sen.. han är ju barnsligare än mig. Förresten skulle jag spy om jag måste sitta där — det är så äckligt med surströmming…uuu!
(Hon håller för näsan och petar i korven.)
CHRISTINA
Din pappa är redan uppe och dansar.
ANN
(Utan att titta) Ensam…?
CHRISTINA
(Christina nickar) Han har en glasskål på huvet…han är rolig, din pappa.
(Ann suckar och sjunker ihop över tallriken.)
CHRISTINA
Å, nej, nu kommer han…
ANN
(Oroligt) Vem?
CHRISTINA
Per — han kan väl vara där med dom vuxna då om det är så kul. Behöver inte komma hit och… (med helt annan ton) Hej!
PER
(Sjunger glatt) Ko ko i boa, lyft nu glasena och tjooa…!
CHRISTINA
Fick du smaka?
PER
Fick ta så mycket jag ville på Jan-Alberts gingrogg… (Andas ut för att visa hur starkt det är) Haaa….
CHRISTINA
Jamen stå inte här och flåsa — du stinker surströmming.
PER
Vill du ha en strömmingspuss?
CHRISTINA
Sluta!
PER
(Till Ann) Du då…?
(Han böjer sig ner över bordet. Ann fixerar honom utan att vika när han närmar sig. När Per är nära henne andas han ut för full kraft på hennes glasögon som immar igen.)
PER
Trodde du…
(Christina fnittrar men hejdar sig)
CHRISTINA
Men sluta då.
(Hon rycker tag i honom och han rasar ner bredvid henne på stolen).
PER
Lilla Christina. Visst är hon söt? (Viskar) Får jag en kyss.
CHRISTINA
Sluta, sa jag!
PER
Kom igen nu.
CHRISTINA
Nej, jag vill inte. Pappa kan se.
PER
Alla vet ju i alla fall att vi två.. kom nu.
CHRISTINA
Aj. Nej, säger jag.
(Per försöker med milt våld vrida hennes ansikte mot sitt. Ann tar resterna av sin grillkorv och slänger på Per).
ANN
Hör du inte. Låt henne vara.
PER
Vad gör du? Idiot.. Spring ut i skogen så får du kanske en kyss av indianen.
ANN
Jag önskar att du hade träffat honom — då hade du svalt snusen och skitit på dig.
(Per blir stum och överrumplad av denna plötsliga svada från Ann. Christina fnittrar.)
PER
Ä, sluta. Börja inte med det där indianpratet igen. Han är borta för längesen.
ANN
Hur vet du det?
PER
Och vad vet du då? Står det i dina böcker eller?
ANN
Allting står inte i böckerna. Man måste titta sig runt…
CHRISTINA
Vad menar du?
PER
Hon pratar strunt. Skall försöka vara nåt… Sitt här och sura då. Jag måste gå in till de andra.
(Han reser sig och torkar av ketchupen från tröjan och går.)
CHRISTINA
Han kan vara rätt arbetssam ibland. Men jag tycker han är söt — visst? Han menar inget illa. Vad menade du med det är "titta sig runt"?
ANN
Jag menade "titta sig runt".
CHRISTINA
Jaha.. men hur då?
ANN
Man vrider på huvudet, så här. Och tittar…
CHRISTINA
Jo, jo men…
(Ann böjer sig fram över bordet och tittar in till de vuxna)
ANN
Har pappa börjat sjunga nu?
CHRISTINA
Det är bara på skoj — han härmar Snoddas.
(Ann svarar inte — hon lutar sig djupt över sin tallrik och rör om i matresterna.)
CHRISTINA
Kan du inte berätta vad du menade? (Ingen reaktion) Hallå! Vad är det man skall titta efter? Hör du inte! Sluta peta med maten.
(Christina drar bort hennes tallrik. Ann reser sig häftigt och går. Christina blir sittande kvar ensam.)
SCEN 4
(Ann sitter på mjölkbordet. Christina kommer med sin mjölkhämtare. Hon hoppar upp på bordet.)
CHRISTINA
Har Per varit här?
ANN
Han har åkt.
CHRISTINA
Åkt? Vart då?
ANN
Han skulle vara med en vecka i nåt som Hemvärnet hade upp i Sorsele. Men dom hade visst glömt att dom anmält sig så hans pappa fick köra honom med bilen i morse.
CHRISTINA
Hemvärnet..? Hur länge då?
ANN
En vecka sa jag ju. Han kommer hem söndag morgon.
CHRISTINA
Då åker ju vi till stan.. sen börjar skolan. Hälsade han nåt?
ANN
Vad vet ja? Jag gick väl inte runt här och väntade på att han skulle säga nåt.
CHRISTINA
Hur vet du att han har rest då?
ANN
Vi såg det genom fönstret. Sen pratade mamma med tant Hilde.
CHRISTINA
(Snyftar till) Jag kommer aldrig att få se honom igen. Vad glor du på? Jag är jätteledsen — fattar du inte det.
ANN
Han kommer ju på söndag.
CHRISTINA
Visst, men sen då.. jag är ju i stan.
ANN
Men snälla.. du hatade ju att vara här.
CHRISTINA
Jag vet men… Du fattar inte. (Börjar grina igen) Har du aldrig varit kär i någon? Du är bara svartsjuk! Det är därför du sitter och flinar nu.
ANN
Jag flinar inte.
CHRISTINA
Jag såg det på surströmmingsfesten. Du vill att han skulle kyssa dig. Jag såg — försök inte prata bort det. Det är därför du alltid hänger här och snokar. Det känns väl skönt nu när du får se mig grina.
ANN
Jag kan väl inte hjälpa att han har åkt iväg.
CHRISTINA
Du är kär i honom.. erkänn!
ANN
Jag struntar väl i honom.
CHRISTINA
Det säger du bara eftersom du vet att det är mig han är kär i.
(Hon hoppar beslutsamt ner från mjölkbordet)
CHRISTINA
Jag är inte så dum som du tror.. faktiskt. Jag kan kolla.. Nej, men titta vad blek hon blev. Just det, jag kan kolla du.
ANN
Vad är det med dig?
CHRISTINA
Vad gömde du uppe på logen? Vi såg dig. Kärleksbrev.. var det det? Eller din dagbok? Jag skall riva ut ögonen på dig om…
(Christina går. Ann rusar efter)
ANN
Det är ingenting… ingenting som angår dig i alla fall.
CHRISTINA
Jag visste det… (Hon börjar springa)
ANN
Låt bli.. stanna då!
(Ann springer efter).
SCEN 5
(Christina kommer upprusande på logen. Hon hoppar upp på foderlådan och sträcker sig mot takbjälken. Ann kommer efter och försöker dra ner henne.)
ANN
Det där är mina saker. Det angår inte dig.
(Christina börjar tycka det är roligt att retas. Hon föser bort Ann med foten och sparkar åt henne för att hålla henne på avstånd. Viftar retligt med handen upp mot bjälken.)
CHRISTINA
Vi får väl se…
ANN
Sluta!
(Ann tar sats och rusar på Christina och den rangliga foderlådan. Christina rasar ner och Ann faller efter.)
ANN
(Skriker desperat) Akta dig!!!
(Flickorna blir liggande i höet några sekunder, så reser sig Christina upp till halvsittande.)
CHRISTINA
Varför skriker du så?
(Ann reser sig sakta och pekar mot Christinas mage. Hon tittar ner. Med bägge händerna håller hon ännu en indianpil — spetsen har trängt genom hennes tröja.)
ANN
Du är inte klok… du kunde fått den rakt genom magen.
CHRISTINA
(Mycket skakad) Vad..? Det är ju du som inte är klok, varför gömmer du såna livsfarliga saker för.. herregud! Vad är det ?
ANN
Vad ser det ut som?
CHRISTINA
En pil.. jättevass ju.
(Hon känner på spetsen. Bägge flickorna inser plötsligt det komiska i att den sitter i tröjan. Bägge börjar skratta för att lätta på spänningen. De skrattar och skrattar.)
CHRISTINA
Allvarligt nu. Var har du fått den ifrån?
ANN
Hittat den. Du måste lova mig…
CHRISTINA
Var!?
(Ann lirkar bort pilen och reser sig)
ANN
Utanför Calcutta… vad tror du? Men säg inget…
CHRISTINA
Här! I skogen! Har du det?
(Ann nickar och reser upp foderlådan för att lägga tillbaka pilen.)
CHRISTINA
Det är ju han! Fattar du inte? Indianen som alla letar efter!
----------------
|
||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
